Det är inte ofta det sker men det sker i mellanåt, jag får ett skov med en kropp som tappar all ork sedan börjar den koka i varenda muskel jag har.

Det är då om någon gång jag blir påmind om att jag lever med en sjukdom som heter fibromyalgi, annars är jag så van vid den smärtan jag alltid har att jag inte ser mig som en sjuk person.

Samtidigt så blir ju inte livet roligt att känna att jag är sjuk så jag säger att jag lever med en kropp som har vissa begränsningar.

Det som hände igår var att det slog om från plus till minus grader och jag skulle tro att det är snö på väg oxå.
Väderomslag är min värsta fiende när det gäller min fibromyalgi.

Förr knaprade jag tradolan o stilnoct ..det är snart 7 år sedan jag slutade med alla min tabletter. Då hade jag knaprat dessa i 10 år..

Huvudet var ju ganska mosigt och jag gick som i en dimma. När jag slutade så badade jag i svett det var att helt avdroga sig. De tabletterna som jag kan sakna är stilnocten för den fick jag iaf sova med. Jag har sömnproblem det hänger ihop med min fibro samtidigt som vid min skilsmässa för 8 år sedan hamnade jag i en sömnrubbning som inte går över.

Jag lever ett bra liv anser jag med min fibro o min stelopererade rygg och lite atros här o där..

Sen kommer de här dagarna som jag hade igår, det är då jag är en smart kvinna och ger min kropp sin egna smärtlindring.

Orgasmer. …

Men jag är oxå en smart kvinna när jag får ont då rör jag på mig så jag får blodcirkulation i mina muskler som ömmar och ger värmen som jag så väl vill åt när jag har ont.

Kroppen=blodcirkulation = jag rör på mig, går ut o går träna på gym

Själen= orgasmer= som healar min egna kropp och som ger mig smärtlindring

Huvudet= Jag släpper av allt, jag känner att jag mår bra fast jag har en värk som jag inte alls tycker om men måste acceptera att just jag har= mitt eget välbefinnande!!

Jag har min kropp, jag har inga problem med att jag inte kan utföra vissa aktiviteter bara för att jag har mina begränsningar.

Jag är van att ta den hänsynen jag måste ta men oftast tar jag ingen hänsyn utan jag kör mig rakt in i väggen o så får jag backa livet lite.
Jag har alltid varit allt eller inget.
Det är den delen jag försöker att hitta nu med min coach jag ska finna mitt mellan ting oxå.
Livet behöver inte gå i 180 rakt in i väggen.

Idag tar jag hand om mig o min kropp själ och huvud.

Fast jag har mina begränsningar i livet, jag är en mycket levnadsglad kvinna som verkligen ser möjligheterna i livet!